Foto: Richard Dunwoody / http://www.theadventurists.com/mongol-derby

Musses Horsemongo - The upplösning

BloggJa. Alltså. Musse  och hans vän Per försvann för oss på den mongoliska steppan. Ungefär exakt noll täckning på mobilen, inget internet och en totalt nedkörd kropp är inte optimala förutsättningar för att liverapportera. Att vi dessutom hälsade, "in och njut av bubblan, skit i oss nu" var lite av dödstöten för upplösningen i deras Mongoliska derby.

Men ett å annat nådde iaf fram. Som att Per bröt loppet efter halva resan. Och att orsaken var lunginflamation. Att Musse kämpade vidare. Kom i mål. Klippte sig och kom hem igen.
-Det var fruktansvärt tufft. Det absolut jobbigaste jag har gjort. Hela kroppen är bruten å benen. Benen finns knappt. Hälsenor, vader, lår allt är slut.

Vad var tuffast då? Sådär dag sjua av tio kan inte vara helt lätt mentalt lr?
-Jo men faktiskt. Alla säger. Ja alltså de som kört många ggr. De säger att dag 6-7 är de tuffaste. Men så var det inte för oss. För mig. Det var absolut dag 3-4. När man var förbi träningsvärkens mildhet. När kroppen önskat att den hade haft träningsvärk och inte varit sönder, samtidigt som man skall jaga tag på någon häst som rymt. Å som man sen skall tvinga upp sig på. Igen.

Nu. När träningsvärken börjar lägga sig kommer Musse. Bit för bit. Dela med sig av ögonblicksbilder från ritten. Det kommer handla om hästar att utan öron, om mongoliska Muhammed Ali och om att äta gnagare. Men vi börjar med en kram


Per och Musse. Efter målgång. Vi anar en vacker och salt tår

Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.
 annons