Premiärmilen 2015

Det är så JÄVLA skönt när man sätter upp mål som man sen når. Jag har sista veckorna tittat i träningsdagboken, kollat snitthastigheten på mina träningspass, funderat och klurat. I teorin borde jag vara snabbare nu än jag var i höstas på Kistaloppet när jag tog personbästa på 47:31. Jag borde det. Den tanken blev någonstans på vägen till att, jag ska blåsa på allt jag har på premiärmilen, så ser jag hur långt jag kommer på det.

Fick nog till lite klassisk formtoppning inför loppet. Ultraintervallerna för en vecka sedan och sedan bara ett kortare, mycket lugnt pass och så lite väckarklocka för benen kvällen innan. Man är ju lite knäpp, så jag körde på exakt samma recept som de senaste gångerna: kolhydratladdade med sushi dagen före, lchf-frukost och sen en sportlunch+koffein 1-2 timmar innan loppet.

Hade stora bekymmer med att välja skor också. Kistaloppet sprang jag i mina tunna billiga budget "nikefree" skor. Dög de då så duger de nu. Trots regnet och rusket som utlovades av SMHI.

Förberedelser är verkligen allting. Istället för att klanta mig som inför Winterrun när jag åkte in alldeles för sent och oombytt, så åkte jag in i god tid före, färdigombytt. Hann köpa en regnponcho på centralen och fika. Gled ner till klädinlämningen så tätt inpå start som jag vågade, regnade och var svinkallt så det var nog ingen som ville stå i onödan vid start.

Hamnade i mitten av startfållan kanske och tyckte att det var riktigt trångt första kilometern. Andra kilometern var min snabbaste på 4:29. Kollade inte en enda gång på klockan för att inte bli besviken utan bara malde på. Hängde på en bit så snart någon pigg stark löpare kom förbi. Först tog jag sikte på en lång smal kille med en svart t-shirt med röda bokstäver. Sen hängde jag en lång stund på en kille med fint färgkoordinerade skor och löpartights.

Det var alltså mer upp och ner än vad jag trodde att det skulle vara. Och mer lerstig än vad jag hade förväntat mig. Vid varvning hörde jag att de ropade att det gått 22:30, alltså skulle jag kunna ta pb om jag bara inte sackade efter för mycket. Dock så var jag en bit ifrån 5 km då ännu.. Började räkna ner, hälften klart, mindre än hälften.. Jobbigt att hålla i tempot.

Vid sista backen typ med 1 km kvar var benen trötta och jag segade mig  upp med ett långt utdraget svärord högt som fan... Näst sista kilometern var min långsammaste på 4:53. Killen som sprang bredvid tröstade med att det inte är så långt kvar. :P Tack för det. 1 km i motvind kvar bara, fyyy faaan. Jag gillar att spurta, och det sprang två killar som spurtade mot varandra förbi mig, utan motvinden precis innan och med lite mer publik kanske jag hade hittat ork att ta upp kampen. Fick energi en liten bit innan mållinjen då speakern ropade mitt namn och "som tionde kvinna in i mål för Lonesome Runners". Första gången jag hör mitt namn ropas ut sådär, kan ju säga att jag var aningen tagen där i målfållan sen! Halkade ner någon placering och det var ju bara i motionsklass men stort för mig! Det härliga med löpning är att stå och le lyckligt alldeles genomblöt och lerig långt upp på låren.

PB 46:16. Första resp. andra halvan gick på 23:06 och 23:10 så jämt och fint. Plats 12 av tjejerna i motionsklass. Så jäkla gött!

3 kommentarer till inlägget

1984 • Stockholm
#1
1 april 2015 - 07:04
Vet inte om jag skriver samma kommentar två ggr nu men den förra verkar inte gått in.

Snyggt jobbat och stort grattis, ett sånt pers i det vädret är superbra! Hörde och minns när ditt namn ropades ut av speakern, satt på huk och pustade precis innanför mållinjen då.
1962 • Skirknäs
#2
1 april 2015 - 08:51
Grattis till rekordet, och en helt perfekt split! Nice done :-)
1986 • Tumba
#3
1 april 2015 - 12:03
Tack Johan och Evald! Kommer hoppas på att kunna bättra på det ytterligare under året. Hade bara starten gått smidigare hade jag kunnat kapat lite där och om jag behållt orken näst sista kilometern där så hade jag satt mitt mål för året redan. :D
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.